The big move..

Då var man på plats i den stora staden då.

Efter en tung fredag med massa tårar och en natt i fosterställning blev det lördag morgon och vi skulle packa in det sista och städa golven.
När Johan gick ner till bilen ringde det på porttelefonen och ut ur hissen klev en ledsen Angelica som ville kramas en sista gång innan jag åkte. Lilla hjärtat!
Vi packade iaf in det sista och jag begav mig upp för att städa. Efter att ha dammsugit 1 min gick dammsugaren sönder. Jefla skit tänkte jag och började istället moppa golven. Tro det eller ej, men då går moppen av. Och mitt humör gick på semester. Inte nog med det så tog det oss 45 min att få upp liften på lastbilen eftersom det var glapp i knapparna. Som min kära svägerska hade sagt "Jesus christ on a bike".
Men så kom vi iväg iaf och väl uppe i sthlm kom min käre bror och han tjej och Johans syster och hjälpte till. Och vips så var allt inne i lägenheten på ca 30 min.

Kvällen spenderades på O'learys i sällskap med familj och fina T. Pensionärs eliten var dock så trött och åkte hem och sov tidigt. Man är ju inte 19 längre :)

På söndag var vi hos svärmor och Conny och åt "påskmiddag". Oxfilé provencale. YUM! Det skall tilläggas att dom bor uppe på ett litet berg i skogen med pool. Man kan ju gissa att jag kommer ligga i den där poolen som en säl halva sommaren :D Sedan skulle vi förbi svärfar och katarina "en snabbis". Jag har nu fått lära mig att "snabbnisar" inte existerar i familjen Örtenblad. Efter några timmar kom vi där ifrån och körde hem Åsa (Johans lillasyster) för att sen komma hem och dö.
Måndag spenderades sedan i uppackandets anda. Lika så tisdagen + 5 maskiner tvätt. Puuuh! Men nu är allt på sin plats i stort sätt och jag har börjat andas ut lite och försöker komma i fas med att jag faktiskt bor här nu.

Jag har också hunnit med en fika med min gamle vän Jonny. Det är väl 5-6 år sen vi sågs senast. Och det var mkt mkt trevligt. Uniformen har hämtats ut. En tur på stan har gjorts. Och idag var jag på en lite intro-träff med mina framtida kollegor. 4 sköna killar i blandade åldrar som jag tror jag kommer trivas utmärkt med. Vi fick också träffa några trafikledare och har blivit tilldelade varsin mentor som vi har som stöd och återkopplar med ung. var 3e månad. Allt känns grymt bra med jobbet. Jag är helt övertygad om att det där kommer bli kanon.

Själv känner jag mig redan hemma här vilket jag visste att jag skulle och det känns jätte bra att få vara nära många som jag har saknat så mkt i alla år.
Värre är det med dom som jag nu skall sakna istället. Jag försöker hålla huvudet högt och vara tacksam för det jag har fått nu. Och tro mig, det är jag! Men rätt som det är brister det.
Det får helt enkelt ta sin tid och när längtan blir för stor spelar jag Joel Alme - snart skiner poseidon och hjälper inte det kommer jag som ett skott ner till gamle bästkusten.

Jag saknar er alla så fruktansvärt mkt. Kom och hälsa på mig snart!!

XOXOXO